Så motiverar du dig som arbetssökande

Alla som aktivt och i längre perioder har varit arbetssökande vet att det kan ta väldigt mycket kraft och energi på olika plan. Inte minst den faktorn att hela tiden scanna av jobbannonser, leta efter dolda jobb och därpå att lägga tid och energi på att göra en riktigt bra och säljande ansökan för vart och ett av de intressanta jobben. Med tiden blir det ett antal ansökningar du skickar iväg och förhoppningsvis får du respons på dem, får komma på intervjuer och blir i bästa fall erbjuden ett jobb. Men ibland behövs det väldigt många ivägskickade ansökningshandlingar innan du ens får någon form av respons.

Som aktiv och engagerad arbetssökande lägger du ner en del tid på varje ansökan. Om du då lägger ihop alla ansökningar du då skickar iväg och den tid de har tagit att söka jobben, kommer du troligtvis upp i en ansenlig summa timmar. Om du dessutom saknar respons på dem, är det väldigt lätt att tappa motivation och tron på sig själv. Det är inte konstigt alls. Helt naturligt faktiskt.

Att ha tillfälliga svackor i ditt jobbsökande är inte några stora problem – om de inte kommer för ofta och håller i sig för länge. Men det kan också bli så att du känner att du har svårt att ta dig ur dessa svackor. Motivationen tryter och du kanske i värsta fall börjar känna ett visst mått av hopplöshet.
Ett bra sätt för att dels distansera dig från jobbsökandet och känslan av att det är ett personligt misslyckande och för att få det hela att gå mer på rutin är genom att hitta bra jobbsökarrutiner. Du behöver helt enkelt se på ditt jobbsökande som ditt nuvarande jobb. Det är en uppgift du gör, och har inte så mycket med dig som person att göra. Lika lite som en parkeringsvakt ÄR en parkeringsvakt som privatperson exempelvis.

Se till att ha bra rutiner och struktur i ditt jobbsökande:

•  Planera ett schema för varje vecka där du lägger in olika jobbsökaraktiviteter (leta på nätet, jobba med ansökningshandlingar, följer upp ansökningar, scannar ditt nätverk, letar dolda jobb etc.) under varje dag. Tänk efter när det är rätt tidpunkt för dig att göra de olika sakerna så att det kommer kännas bra och naturligt.
• Planera också in sådant som du mår bra av som en promenad, ett besök på gymmet eller att träffa vänner exempelvis.
• Kan det vara idé att fortbilda dig eller lära dig något nytt? Kanske kan du avsätta tid för att läsa intressanta och utvecklande böcker?

För att hålla motivationen uppe kan det vara bra att ta hjälp. En metod som heter Premackprincipen kan hjälpa dig att hålla effektivitet och motivation igång.
David Premack (professor vid University of Pennsylvanina) har genom studier på apor kunnat konstatera att aporna, precis som oss människor, är mer benägna att göra något de anser tråkigt eller jobbigt om de vet att vi får göra något vi uppskattar efteråt. Känns det igen?
- Du får spela dator när du har städat ditt rum, är en fras som föräldrar ofta använder, helt ovetandes om att det är Premackprincipen de använder sig av.

Om du som jobbsökande vill använda dig av den här metoden ska du helt enkelt bestämma dig för att efter det att du har genomfört någon av dina jobbsökaraktiviteter, så får du göra något annat som du uppskattar. Ett exempel:

När du har skrivit färdigt ansökan till tjänsten du vill söka, då får du gå ner på stan och ta en fika med vännerna.

En summering för ett effektivare och roligare jobbsökande:

• Se till att planera dina jobbsökaraktiviteter i förväg.
• Se till att ”belöna” dig och har roligt mellan varven också.

Kännetecknen på en bra arbetsplats

Naturligtvis finns det många olika saker som kan inverka på huruvida en arbetsplats kan räknas som en ”god” arbetsplats eller inte. Man brukar dock prata om tre områden som man kan säga är grunden till att personalen ska trivas och må bra på sitt jobb. Om dessa tre områden som jag tar upp nedan fungerar på ett tillfredsställande sätt är chansen stor att medarbetarna mår bra och att man också har bra förutsättningar och en god grund för att klara av eventuella problem eller kriser som kan dyka upp.



1. Gemenskap. Om personalen känner gemenskap på sitt jobb så trivs det bättre vilket påverkar den psykosociala arbetsmiljön, det vill säga hur vi beter oss mot och behandlar varandra.

2. Respekt. Man kan inte vara överens med alla alltid och en del personer kan man tycka att det är riktigt svårt att förstå sig på. Men om du kan bortse från det och istället tänka på att känna och visa respekt för dina kollegors kompetens och personlighet så bidrar det till ett mycket bättre arbetsklimat.

3. Tillit. Om du känner att du kan lita på din chef och dina kollegor så är det betydligt lättare att kunna samarbeta, inte minst om förändringar ska genomföras på arbetsplatsen.

Genom att skapa mötesplatser och diskussionsfourm på arbetsplatsen så lägger man en bra grund för både gemenskap, respekt och tillit. En Kick-off, gemensamma konferenser och inte minst ”trevligheter” som pub-kvällar, middagar och andra trevligheter är alltså inte att förakta. En god investering som kan löna sig på sikt.

• Hur ser det ut på din arbetsplats? Finns de förutsättningar som behövs för att kunna arbeta med dessa frågor?
• Om inte, hur skulle ni kunna göra för att skapa dem efter era förutsättningar?

Ditt personliga varumärke

Du som person är din reklampelare för dig själv. Så kan man enkelt sammanfatta termen "personligt varumärke". Som privatperson kanske det inte är lika viktigt, men det kan självklart ända vara lika roligt och intressant. Om du däremot, förutom dig själv, även representerar ett företag och kanske framför allt ditt eget företag så är ditt personliga varumärke mycket viktigt. Du är representant för ditt företag och den du möter bedömer dig och ditt företag efter hur du ser ut.

Du som söker jobb har också en del att vinna på att fundera på det här med ditt personliga varumärke. Var du än är och vem du än möter så påverkar du dem genom ditt sätt att vara eller inte vara. Kanske får du ett tillfälle när du minst anar då en blivande chef står framför dig.
Din blotta existens påverkar, vare sig du vill eller inte. Snabbt går det också. Man säger att det tar 7 sekunder för någon att göra en bedömning av dig och den grundar sig på din klädsel och ditt kroppsspråk till allra största delen.

Förutom att det är viktigt att du klär dig som en representant för dig själv och/eller ditt företag, är det också bra att ha en genomtänkt stil som gör att andra som ser dig automatiskt förknippar dig med 1. något positivt, 2. ditt företag. För att detta ska ske per automatik måste du ha en röd tråd, en genomtänkt tanke med dina kläder och din garderob.

Martina Haag

Martina Haag har ett tydligt personligt varumärke. Hon gillar klänningar och gärna blommiga sådana. De får gärna vara i lite gammaldags stuk.

• Vad väcker det för tankar och känslor hos dig?
• Vad tänker du om Martina Haag?
• Vad tror du att hon vill förmedla?

När det gäller dig och ditt personliga varumärke måste du först tänka på vad det är du vill förmedla. Hur vill du att andra ska uppfatta dig? Om du har ett företag som du vill bli förknippad med är det extra viktigt att tänka på att kopplingen mellan din klädsel/ditt utseende och företaget du företräder.
Om du exempelvis arbetar med hårvårdsprodukter kommer de allra flesta att titta extra noga på hur du ser ut i håret. Driver du ett hunddagis är det en helt annan look som  andra kommer att förvänta sig.
Du behöver inte alltid göra "det som förväntas". Som hunddagisägare kan du mycket väl ha cerisrosa hår och skyhöga klackar. Du kan göra det till ditt personliga varumärke, MEN då måste du troligtvis se till att vara minst dubbelt så bra som alla andra som driver hunddagis. Omgivningen kommer nämligen att tvivla på att du är duktig och seriös på grund av ditt utseende.

Johnny Depp

En man med ett tydligt personligt varumärke är Johnny Depp. Han har halvlångt mörkt hår, mörka glasögon och gillar att bära hatt. Lite skäggstubb på det kombinerat med glimten i ögat och åtminstone alla kvinnor är övertygade om att de är Johhny Depp de vilar ögonen på.

Ett personligt varumärke kräver som sagt en genomtänkt strategi när det gäller kläder och accessoarer. En del väljer att ta ut svängarna och bär alltid samma typ av plagg, samma färger och samma stil. Andra väljer att visa sin stil med lite mindre medel, men som ändå kan bli väldigt effektfullt; stora halsband, speciell frisyr/hårfärg, små handväskor etc.

• Hur genomtänkt är ditt personliga varumärke? Behöver du tänka igenom det?
• Vilken röd tråd har du eller kan du tänka dig att skaffa när det gäller din garderob? Vad framhäver dig och ditt företag på bästa sätt?
• Vilka tankar och associationer vill du väcka när du möter någon annan?
• Vad finns redan nu i din garderob som du kan använda dig av? Vad behöver du komplettera med?

Privatsurfande på jobbet gör dig mer effektiv

Visste du att det finns studier som har visat på att personer som privatsurfar på jobbet tio minuter per dag både minskar sin stress och dessutom ökar sin effektivitet?

Många arbetsgivare har varit och är fortfarande skeptiska till att deras anställda ska ha tillgång till Facebook och andra sociala nätverk. Man har menat att det är "stulen arbetstid" och på en del arbetsplatser är exempelvis Facebook blockerat på de anställdas datorer.

På arbetsplatser där man har en mer tolerant inställning till hur de anställda använder datorerna och var de surfar har det till och med kunna visa sig att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut - på ett positivt sätt för arbetsgivaren. En anställd som bokar en semesterresa på arbetstid kan lika gärna koppla upp sig på jobbmejlen hemifrån på kvällstid någon timme eller två.

Enligt forskarna som står bakom denna studie ( Journal of Workplace Rights), så innebär det privata surfandet ett avbrott från det ibland hektiska arbetslivet, vilket kan ge en en stunds välkommen avkoppling och en möjlighet att samla lite ny energi. Dessutom kan fantasi och kreativitet kopplat till dina arbetsuppgifter också ta ny fart av lite ny input ute på nätet.

Det innebär med andra ord att du inte behöver ha dåligt samvete om du kollar din privatmejl, tittar in på Facebook eller tittar in till någon blogg mitt under arbetsdagen – tvärtom! Du kan till och med hävda att det gagnar din arbetsgivare,

STRESS - jobben med mest och minst stress

Universitetsprofessor - bra val för den som inte uppskattar stress

Stress på jobbet gör ingen glad. Oavsett vilken typ av jobb du har är det svårt att klara sig helt  utan stress. Men en del jobb är stressigare än andra. Sajten Careercast.com har listat de 10 mest stressiga yrkena och de 10 minst stressiga yrkena. Enligt dem upplever så mycket som 73% av alla anställda stress på jobbet, åtminstone periodvis.

Här är listan över de mest stressiga jobben (i omvänd ordning):
10. Polis
9. Taxichaufför
8. Tidningsjournalist
7. Fotojournalist
6. Vd
5. PR-konsult
4. Pilot
3. Brandman
2. General
1. Militär personal

Listan på de minst stressiga jobben (i omvänd ordning) ser ut så här:
10. Pelarborrmaskinoperatör
9. Bibliotekarie
8. Frisör
7. Dietist
6. Audionom
5. Labbtekniker
4. Juvelerare
3. Ansvarig för att dokumentera patientdata (Medical records technician)
2. Sömmerska/skräddare
1. Univeristetsprofessor

När det gäller de minst stressiga jobben förklaras de med att de både är välbetalda samt att det finns ett stort utrymme för att själv planera sina arbetsdagar. Att det dessutom är yrken med hyfsat säker framtid gör också att oro och stress för att bli av med jobbet minskar.
När det istället handlar om de stressigaste jobben kan vi se det motsatta - ofta en osäker arbetsmarknad i kombination med tvära kast, nödlösningar och ett utsatt läge.

Beroende på vem du är som person klarar du av att hantera stress olika bra. Självklart kan alla lära sig att hantera stress bättre, men om du vet med dig om att du blir stressad av att inte ha koll på tillvaron och hela tiden behöva anpassa dig efter yttre krav, bör du tänka till över ditt yrkesval. Men det har du troligtvis redan förstått.

Låt inte dina kollegor irritera dig

Har du en kollega som bara skryter om sig själv? 
En annan som har ett pinsamt dåligt bordsskick?
 Eller en arbetskamrat som aldrig lyssnar på dig utan bara pratar på om sig och sitt? 
Går mycket av din energi åt till att hitta och irritera dig på brister hos folk runt omkring dig? 
För en del kan det här tillslut bli en plågsam verklighet då man lätt hamnar i en negativ spiral. Det är som jag skrivit tidigare tyvärr mycket lättare att tänka (och fastna i) negativa tankar än positiva.

Självklart kan det vara så att det du upplever är sant, eller i varje fall din upplevda sanning.
Men vem säger att DIN norm är den rätta? Har du rätt att döma personer i din omgivning? Påminn dig om hur du upplever det när du är i en situation då du ska göra något du tycker är svårt eller känner dig osäker. Då vill du säkert att din omgivning visar dig tålamod och förståelse.

Ibland kan det handla om att man försöker ”höja” sin egen självkänsla genom att hitta brister hos andra. Men det förstår vi alla att det inte är en särskilt lyckad strategi.
Nästa gång du hamnar i en situation där du är på väg att ”döma” någon i din omgivning, gör så här:

• Notera att personen gör något som irriterar dig. 
• Konstatera att du känner irritation, men tänk också att: - Det är JAG som känner mig irriterad. Det är en känsla inte fakta och allmängiltig sanning. 
• Låt sedan tanken och känslan passera – håll inte fast vid den. Detta kan kräva en del övning av den ovane, men med tiden känner man att det är lättare och lättare att inte låta sig påverkas av småsaker som tidigare kan ha skapat stor och onödig irritation.

En win-win situation!

Flextid gör att anställda arbetar mer

För så där en 50 - 60 år sedan var det mycket som var annorlunda. Inte minst såg det annorlunda ut på arbetsmarknaden. Ett jobb innebar för de allra flesta väldigt tydliga ramar: arbetstidens början, vilka arbetsuppgifter som skulle göras, när det var rast och när det var dags att stämpla ut. Med andra ord fanns det inte så mycket frihet och egna initiativ för många arbetare på den tiden.

Men "knegarna", fotfolket, medarbetarna, sneglade avundsjukt på de lite högre tjänstemännen. De som kunde styra både arbetstider och innehåll betydligt mer. De hade en flexibilitet och framför allt en frihet som var eftertraktad.

Tiden har gått. I dag är det betydligt fler som har det ganska flexibelt på sina arbetsplatser. Kanske kan man bestämma när det passar att börja på morgonen. Man kan själv avgöra vilka arbetsuppgifter som ska göras under dagen och känner man för att ta en lite längre lunch, så kan det vara helt i sin ordning. Så länge arbetsuppgifterna blir gjorda som det ska, så ser cheferna och företaget inga problem med det.

Ganska ny forskning (gjord i Sverige) visar dock att all vår nyvunna frihet inom arbetslivet har ett pris. Ett ganska högt pris dessutom. För vi är ett väldigt plikttroget folk. Tar vi en halvtimmes extra lunch så känner vi att vi bör jobba igen det, plus lite tid till. Tänker vi att vi smiter hem ett par timmar tidigare, så kompenserar vi det gärna med att jobb flera timmar extra på kvällen eller helgen.

Det här vet så klart arbetsgivarna. De vet att de kan utlova flexibilitet och "eget ansvar" och att det är företaget - inte den anställda som vinner på det.

• Hur har du det på ditt jobb? Har du möjlighet att var flexibel både vad gäller arbetstid och arbetsuppgifter? Hanterar du det på ett bra sätt?

Därför snackar vi skit på jobbet

Det fundamentala-vad-för-något? undrar du säkert.
Det fundamental attributionsfelet är "psykologispråk" och betyder, enklare förklarat att vi attribuerar, alltså tillskriver egenskaper till människor i vår omgivning. Dessa egenskaper stämmer inte alltid överens med verkligheten...

Varför gör vi det då?
Vi klarar helt enkelt inte av att analysera allt in i minsta detalj och har ett behov av att snabbt sortera in människor och företeelser i förutbestämda fack.
När det gäller det fundamentala attributionsfelet så tillskriver vi (attribuerar vi) egenskaper personer vi har i vår omgivning. Den stora skillnaden är att de människor vi känner väl tror vi att "dåliga saker" som händer beror på att de har otur, medan personer vi inte känner så bra och som hamnar i samma situation gör det på grund av att de är inkompetenta, lata eller kanske elaka.

Ett exempel.
Säg att du arbetar på ett företag, på ett kontor. Där finns flera kontorsavdelningar som ansvarar för olika arbetsuppgifter. Din avdelning väntar på material från avdelningen bredvid och ni börjar bli irriterade nu, för ni behöver materialet för att kunna jobba vidare.
- Vad trött jag blir, tänk att vi alltid ska behöva vänta.
- Ja men visst är det otroligt! Långa fika- och lunchraster kan de ta, men att hinna med att jobba, det är inte högprioriterar precis.
Här har ni konstaterat att kollegorna på andra avdelningen är en samling lata och arbetsovilliga figurer.

Nästa dag ringer din närmaste kollega som arbetar på din avdelning och berättar att hon måste vara hemma resten av veckan för hon har fått migrän.
Du tänker då att stackars X att hon ska drabbas nu igen.
Likaså ringer ytterligare en kollega och talar om att hon ligger på sjukhuset för en nyopererad blindtarm. Återigen sänder du dina sympatier till den sjuka kollegan.

På den andra avdelningen, de som inte klarar av att leverera materialet i tid, brottas de också med sjukfrånvaro, därför blir det förseningar med leveransen. Men det vet DU inte om. Du tror fullt och fast att deras förseningar beror på lathet, ovilja och möjligtvis inkompetens.

Varför är det så?
Därför att du kan, vill och orkar med att ta in viktigt information om de personer du har nära dig - både på jobbet, hemma och i andra sociala sammanhang.
Kollegorna på andra avdelningen eller grannarna längre ned på gatan som du inte träffar så ofta vet du inte tillräckligt mycket om för att kunna bilda dig en sann uppfattning. Du sorterar då in dem i ett, kanske inte alltid så smickrande "fack" baserat på få uppgifter, andrahands-information eller kanske till och med skvaller.
Du tillskriver alltså människor du inte har nära dig egenskaper som ibland är felaktiga.

Vad kan man göra åt detta?
Först och främst tänka till på om man har "på fötterna" när man gör sina bedömningar.
För att minska risken för "skitsnack" mellan avdelningar på arbetsplatserna är det bra att låta avdelningarna samarbeta och mötas i olika konstellationer så mycket så möjligt; arbeta tillsammans i olika projekt, ha gemensamma möten eller kanske en gemensam fest.

Ju bättre vi känner människorna runt omkring oss - desto mindre är risken att vi bedömer dem på felaktiga grunder.

Det lilla extra ger arbetsglädje

Arbetsglädje är ett av mina stora intresseområden. Jag har alltid varit fascinerad av det området (som Beteendevetare har jag inriktning arbetslivspsykologi) och har både läst mycket och skrivit uppsats om ämnet.
Det är ett mycket brett område, och jag har tidigare skrivit lite om Flow.

Tänkte bidra med några små tips på hur man med enkla medel kan uppnå lite mer trivsel på arbetsplatsen:

• Ordning och reda i personalrummet är viktigare än man tror. Odiskade muggar och kvarglömda lunchlådor skapar irritation. Se till att ni har rutiner för hur ni håller det trivsamt i personalrummet.
• En bukett tulpaner eller en fräsch krukväxt på bordet ger glada och positiva medarbetare.
• Sätt en Post -it lapp med några uppskattande ord på din kollegas/medarbetares dator, dörr eller skåp. Några vänliga ord kan göra att en trist dag blir härlig.
• Behöver hela personalgruppen "piggas upp"? Skriv ner allas namn på lappar och låt alla dra varsin lapp. Den personen vars namn du dragit är du HEMLIGA KOMPIS till under en vecka. Gör snälla saker lite i smyg och se om din kollega kan lista ut att det är du som är den hemlige välgöraren. Under en veckas tid får även du fundera på vem det är som t.ex. diskat din kaffemugg eller ställt en vinflaska bredvid din dator.

Har du några andra lättsamma tips på hur man kan sätta guldkant på jobbet? Dela gärna med dig!
Och varför inte ha arbetsglädje och trivsel som en stående punkt på veckomötena?!